Våra Projekt

Mellan automatisering och författarskap: Generativ AI och akademiskt skrivande

Detta projekt undersöker hur generativ artificiell intelligens (GAI) i form av så kallade språkmodeller påverkar akademiska skrivpraktiker och bedömning inom högre utbildning, särskilt i samband med examensarbeten på avancerad nivå. I motsatts till ett ensidigt fokus på frågor om akademisk integritet utgår detta forskningsprojekt från GAI som en avgörande teknologi som förändrar etablerade metoder för skrivande, kunskapsutveckling och bedömning. Med hjälp av en så kallad inbäddad design med flera fallstudier och en kombination av datamaterial undersöker projektet institutionella policys, studenters användning av AI-stödda skrivverktyg samt förändringar i handlednings- och utvärderingspraktiker över tid i masterprogram inom psykologi, teologi och journalistik.Metodologiskt integrerar projektet datainsamling och analys av digitala spår, interaktionsanalys av praktiker och kritisk policyanalys för att systematiskt dokumentera interaktioner med AI-verktyg kopplat till akademiskt skrivande i specifika kontexter. Teoretiskt grundas studien i sociokulturella teorier om lärande och skrivande och syftar till att bidra till utbildningsvetenskapen genom att teoretisera hur GAI förändrar traditionella akademiska skrivpraktiker samt institutionella responser. Resultaten kommer att kunna klargöra i vilken utsträckning AI-verktyg omformar epistemiskt arbete och bedömning av kunskaper inom akademiska institutioner och som processer betraktade. Denna slags kunskap leder till nya och nödvändiga insikter om hur AI-teknologier kan integreras på ett ansvarsfullt sätt i utbildningssammanhang.

GRAITE: Forskarskolan för artificiell intelligens i lärarutbildningen

Digital teknik, särskilt artificiell intelligens (AI), påverkar idag alla delar av samhället – inte minst skolan och lärarutbildningen. Det finns både oro och förhoppningar kopplade till AI: från farhågor om elevers skärmtid och teknikberoende till stora förväntningar på hur AI kan anpassa och individualisera undervisning i form av att ge stöd till elever och effektivisera deras lärande. I detta spänningsfält vill den nationella forskarskolan GRAITE (GRAduate School for AI and Teacher Education) skapa kunskap om hur AI påverkar lärarutbildning och lärarens yrkesroll. GRAITE samlar nio svenska lärosäten med olika spetskompetenser och bygger vidare på lärdomar från tidigare framgångsrika forskarskolor inom digitalisering och utbildning. Fokus ligger på hur lärarutbildare kan förstå, använda och kritiskt förhålla sig till AI-tekniker – och samtidigt rusta framtidens lärare för undervisning i en skola och ett samhälle allt mer präglat och genomsyrat av AI. GRAITE utgår från TPACK-modellen som betonar att undervisning behöver utgå från det sammanhang det äger rum i och det innehåll som undervisningen behandlar. Därigenom behöver den svenska lärarutbildningen bidra till att lärarstudenter utvecklar både teknisk, pedagogisk och ämnesdidaktisk kompetens, och samtidigt värna om skolans demokratiska uppdrag. GRAITE erbjuder kurser, seminarier, handledning och samverkan, både nationellt och internationellt. Doktoranderna utforskar frågor som hur AI påverkar lärarrollen, hur lärarutbildare utvecklar sin digitala kompetens, hur digital teknik kan integreras i olika ämnen, och vilka etiska och samhälleliga frågor som uppstår. GRAITE syftar till att stärka forskningens roll i att forma en hållbar och rättvis användning av AI i utbildning – med fokus på både kunskap och mänskliga värden. Målet är att GRAITE bidrar med kunskap som stärker lärarutbildningen, rustar framtidens lärare och bidrar till ett hållbart och demokratiskt användande av AI i svensk skola.

Förkroppsligande - Forskning om Utökat och Erfarenhetsbaserat Lärande i NTM (F-REELS nätverk)

Nätverket syftar till att lyfta fram digitala verktyg som kan förbättra undervisningen i naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (STEM/NTM) genom att främja fysisk och sensorisk interaktion. Ett samarbete mellan forskare i Sverige och USA utforskar hur digitalisering kan underlätta elevers lärande genom att involvera deras kropp och sinnen i undervisningen.Varför är det så viktigt att undersöka detta ämne? Digitala undervisningsmiljöer används alltmer i skolan idag men de är sällan utformade för att stöda en kroppslig och multisensorisk lärandeprocess. Tidigare forskning visar att när elever får använda rörelser och sina sinnen under lärandet så förstå man bättre komplexa koncept. Att kunna utveckla digitala verktyg för att främja detta lärande är kritisk för att göra STEM-undervisning mer inkluderande och effektiv.Varför skulle den nya informationen vara betydelsefull? Den nya kunskap som kommer att erhållas kan bidra till att skapa förbättrade digitaliserade lärmiljöer och pedagogiska metoder som gynnar alla elever från ett brett spectrum av individuella behov. Genom att höja undervisningskvaliteten och lärande i NTM kan forskningen också främja framtidens teknologiska och vetenskapliga framgångar. Därutöver kan resultaten användas för att utforma riktlinjer som kan vägledda strategier för excellenta lärmiljöer och evidens-baserat beslutsfattande. Detta skulle i slutändan kunna leda till en mer inkluderande och effektiv undervisning för alla elever.

Dialogisk läsning i stor skala och på nära håll: Utvärdering av interventionseffektiviter och biologiska och beteendemässiga mekanismer hos barn med språkförsening och deras föräldrar

Projektet utvecklar och utvärderar en skalbar hem-baserad intervention i dialogisk läsning för barn med språkförsening och deras föräldrar. Med utgångspunkt i att föräldrastödd högläsning kan stärka barns ordförråd, språkutveckling och tidiga litteracitetsförmågor kombinerar projektet strukturerade strategier för dialogisk läsning med digitalt stöd som kan användas i familjers vardag. Projektet undersöker också de biologiska och beteendemässiga mekanismer som kan förklara när och hur interventionen är effektiv, med målet att utveckla en tillgänglig stödmodell som kan nå många familjer.

AI i skolan: Utmaningar, möjligheter och gemensamma strategier för att främja demokratisk utbildning

Detta projekt undersöker hur AI kan integreras i skolor för att främja demokratisk utbildning, med fokus på utmaningar och möjligheter för lärare och elever.

Nordic network for simulation-based training and professional learning (SimPro)

Föreställ dig att kunna öva en procedur på en patient så många gånger du vill. Att som lärarstudent kunna träna på att genomföra svåra samtal med en elev eller en förälder innan du behöver hantera dessa situationer i arbetslivet. Med hjälp av simulering kan du göra misstag och prova dig fram så att du känner dig trygg när det blir tufft. Tekniken gör det möjligt att träna med stöd av kunniga lärare i en realistisk och riskfri miljö innan man möter arbetslivets utmaningar. Det nordiska nätverket SimPro samlar forskare från sju nordiska universitet Göteborgs universitet, Linköpings universitet, Universitetet i Sørøst Norge, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Oslo universitet, Universitetet i Oulu och Helsingfors universitet för att studera användningen av simuleringar över fyra olika professionella områden – lärarutbildning, hälsovetenskap, biomedicin och maritim utbildning. Målet är att utveckla ny kunskap och ytterligare förståelse för användningen av simuleringar för professionellt lärande. Syftet med det nordiska nätverket SimPro är att skapa en plattform för interdisciplinär och komparativ forskning kring simulatorträning för professionellt lärande, med fokus på hur simulering praktiskt genomförs i olika professionsutbildningar men också hur relationen mellan professionella färdigheter, teknologi och utformning av träningsscenarier ser ut i olika simuleringspraktiker.

Konversations-AI i språkundervisning

AI Speak: Integrering av dialogsystem för stärkt muntlig språkfärdighet och professionsutveckling I Sverige läser elever engelska och väljer från åk 6 modernt språk (franska, spanska eller tyska). Att tala målspråket i vardagsnära situationer rapporteras vara en brist i undervisningen, trots att det är centralt för språkinlärning. Många elever upplever talängslan och att tala på målspråket är kognitivt, socialt och emotionellt utmanande. Lärare har svårt att ge återkoppling på grund av talets flyktiga natur och begränsad lektionstid.

Integrating Adaptive Learning in Maritime Simulator-Based Education and Training with Intelligent Learning System (I-MASTER)

Ett EU-finansierat projekt som syftar till att utveckla och integrera adaptiv lärandeteknik i sjöfartens simuleringsbaserade utbildning för att personifiera träningsupplevelsen.

WASP-ED Arbetsområde 6: Utveckling av AI-undervisningskompetens

Fokuserar på pedagogisk utveckling av AI-utbildning och användning av läranalys för att stödja undervisning och lärande i AI-relaterade program.

Den saknade läraren inom AI: Att involvera lärare i metadesign av AI för att säkerställa FAIR-principer

Syftar till att involvera lärare i metadesign av AI-system för att säkerställa rättvisa och öka lärarnas agens i design och användning av AI i utbildning.

PROSIM – Professional education and simulation-based training

Undersöker teknikstött simuleringsbaserat lärande inom sjöfart, hälsa och biomedicinsk laboratorievetenskap för att överbrygga klyftan mellan teoretisk kunskap och praktisk tillämpning.

Omkonfigurationer av utbildnings(o)jämlikhet i en digital värld

Undersöker hur digital teknik omformar utbildningsmässiga ojämlikheter, med fokus på samspelet mellan digitala verktyg, pedagogiska praktiker och sociala strukturer.

Forskarskolan för lärande, interaktion och kunskap i en digitaliserad värld

LIKED - Forskarskolan för lärande, interaktion och kunskap i en digitaliserad värld - är en nationell forskarskola för 9 doktorander vid 9 olika lärosäten. Deltagande lärosäten är Umeå Universitet (värduniversitet), Göteborgs universitet, Högskolan i Gävle, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Jönköping, Högskolan Väst, KTH, Linneuniversitetet, samt Mittuniversitetet.Dagens pågående processer av digitalisering skapar situationer där inte bara elever utan medborgare i stort har behov av nya kompetenser för att hantera vardagen, kompetenser som skiljer sig från de i fördigitala tider. Internet blir alltmer inbäddat i vad som närmast kan beskrivas som en digital värld, och forskning om lärande, interaktion, och kunskap i en av internet medierad värld krävs alltmer. Användning av sociala medier har betydelse för identitetsutveckling, digitalt medborgarskap och sociala relationer och forskning kring de lärprocesser som i det aktualiseras blir viktig.I ett livslångt perspektiv är en effekt av digitaliseringen att vi behöver förstå vilka uppgifter som kan och bör tas över eller underlättas av tekniska artefakter och vilka som ska utföras av människor, något som har betydelse för vad som ska undervisas i skolan, vilka verktyg eleverna ska introduceras för och få stöd till att behärska.I forskarskolan kommer följande brett formulerade områden att adresseras:Hur förändrar digitaliseringen av samhället förutsättningarna för undervisning och lärande i allmänhet, och som aktiviteter som syftar till att ge kompetens för att hantera vardagen i ett digitaliserat samhälle?Hur kan dessa kompetenser beskrivas, analyseras och förstås i termer av lärande, interaktion och kunskap i en digitaliserad värld?Vilken är den specifika betydelsen av internetmedierad socialitet, både i sig själv och i förhållande till andra samtidigt pågående lärprocesser och samtidigt innehåll?Hur kan moderna digitala former av interaktion och automatiserade inlärningssystem baserade på artificiell intelligens och maskininlärning förstås i termer av nya inlärningsmöjligheter som stöd för elever och lärare?Vilken påverkan har sociala medier på vardagen i skolan som helhet, för enskilda barn och ungdomar i stort?Vad innebär en förändrad praktik och kultur för förutsättningar för lärande, interaktion och kunskap i samhället och i skolan?En av de grundläggande utgångspunkterna för LIKED är ett tvärvetenskapligt angreppssätt. Ämnesdidaktik, Didaktik, Pedagogik, Teknik och Lärande, Mediateknik, Informatik, Pedagogiskt arbete, Tillämpad IT, är ämnesområden representerade i forskarskolan och som bidrar med olika perspektiv för forskningen lärande, interaktion, och kunskap i en digital värld. LIKED bygger på tidigare väletablerade forskningssamarbeten, tillsammans har forskarna i gruppen bakom LIKED genomfört forskningsprojekt, formellt och informellt samarbete och gemensamma aktiviteter i mer än ett decennium. Tillsammans driver de redan två nationella forskarskolor kring digitaliseringens effekter.LIKED kommer att ha som roll att vara en forskarskola och forskningsmiljö med hög vetenskaplig kvalitet. De deltagande universiteten kommer att samarbeta för att ge kurser baserat på deras expertis inom området, olika forskningsmetoder, olika teoretiska perspektiv, analysverktyg och designfrågor inom forskningen. De kommer också att samarbeta vad gäller handledning av doktoranderna och vad gäller övriga aktiviteter.Doktoranderna kommer att antas till forskarnivå inom de ämnesområden som finns vid de ingående universiteten och LIKED kommer utgöra ram för kurser. De kurser, seminarier, konferenser, och den handledning som kommer att genomföras sker både på olika campus och genom olika former av kommunikations teknik såsom videokonferenser, och verktyg för samarbete. Till dessa aktiviteter kommer redan antagna doktorander, post-doc anställningar, forskare och andra på universiteten vara välkomna, vilket gör det till en kollektiv, dynamisk och intellektuell miljö.

Kirurgisk träning på donerade humana kroppar

Utforskar användningen av donerade kroppar för undervisning, träning och bedömning av kirurgiska färdigheter, med fokus på de pedagogiska och praktiska fördelarna.

The physiology of eye contact in children with autism

Ögonkontakt är en viktig aspekt av människans sociala beteende. Personer med autism uppvisar avvikelser i ögonkontakt, vilket kan bidra till svårigheterna med socialt samspel. Men vad beror egentligen dessa avvikelser på? Ett inte ovanligt tillvägagångssätt när det gäller försök att träna upp ögonkontakt är inspirerat av behavioristisk teori där man använder olika typer av förstärkningar. Dessa metoder bygger på föreställningen att barnet är omotiverat eller ointresserat av ögonkontakt men att det kan bli det genom förstärkning. Men är det verkligen så? Utifrån vår hypotes om en ”excitatorisk/hämmande obalans i socio-affektiv informationsbearbetning i autism” (Lasalle et al., 2017) har vi här två huvudsakliga mål. Det första är att utforska blickmönster och grad av aktivering av det autonoma nervsystemet hos barn med autism när de har ögonkontakt. Det sekundära målet är att undersöka hur barn med autism uppmärksammar signaler av känslomässig upprymdhet så som det signaleras i pupillstorlek hos en annan individ, genom en process som kallas ”pupillsmitta” (Galazka et al., 2019) samt att undersöka huruvida dessa reaktioner korrelerar med individens sensoriska profil, ångest och autistisk symptomtyngd. Resultaten från projektet har stora kliniska och pedagogiska implikationer: Att få en fördjupad förståelse av varför barn med autism uppvisar reducerad ögonkontakt möjliggör ökad förståelse och förbättrat stöd.

UPGRADE – Lärarutbildning och skolans digitalisering

Forskarskolan UPGRADE – Lärarutbildning och skolans digitalisering, är en nationell forskarskola vid följande nio lärosäten: Umeå Universitet (värduniversitet), Göteborgs universitet, Högskolan i Gävle, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Jönköping, Högskolan Väst, KTH, Linneuniversitetet, samt Mittuniversitetet.I Sverige har lärarutbildningens betydelse för skolans digitalisering uppmärksammats sedan början av 90-talet. Dock visar resultatet av en studie som nyligen gjorts bland svenska lärarstudenter (Demoskop, 2016) att en av tre lärarstudenter upplevde att användningen av digitala verktyg i deras lärarutbildning var låg och nästan hälften av lärarstudenterna kände att förberedelserna för undervisning med digitala resurser var otillräckliga. I den nyligen lanserade svenska handlingsplanen för digitalisering av skolan (SkolDigiplan, 2019) betonas lärarutbildningen som avgörande för att förbereda lärare för att kunna använda digital teknik på meningsfulla sätt i deras yrkesverksamhet.Forskarskolan kommer att adressera följande brett formulerade områden:- Hur förbereder lärarutbildningar lärarstudenter för att integrera och använda teknik i sina olika lärarutbildningsprogram och hur förbereds lärarstudenter för en digitaliserad skola?- Hur kan lärarutbildningen vidareutvecklas och införlivas metoder som bättre inkluderar digital teknologi genom hela lärarutbildningen och över innehållsområdena?- Hur utvecklar lärarutbildarna sin digitala kompetens och på vilket sätt kommer det att bidra till studentlärarens kunskaper i undervisning och lärande med digital teknik?- Hur tar lärarutbildningen sig till möjligheter och begränsningar med skolans digitaliseringen, inklusive utbildningspolitikens roll, nationella skillnader och den digitala omvandlingen av det omgivande samhälletUPGRADE kommer att ha som roll att vara en forskarskola och forskningsmiljö med hög vetenskaplig kvalitet. De deltagande universiteten kommer att samarbeta för att ge kurser baserat på deras expertis inom området, olika forskningsmetoder, olika teoretiska perspektiv, analysverktyg och designfrågor inom forskningen. De kommer också att samarbeta vad gäller handledning av doktoranderna och vad gäller övriga aktiviteter.Doktoranderna kommer att antas till forskarnivå inom de ämnesområden som finns vid de ingående universiteten och UPGRADE kommer utgöra ram för kurser. Inom UPGRADE kommer ge fyra obligatoriska kurser och fem valbara. De kurser, seminarier, konferenser, och den handledning som kommer att genomföras sker både på olika campus och genom olika former av kommunikations teknik såsom videokonferenser, och verktyg för samarbete. Till dessa aktiviteter kommer redan antagna doktorander, post-doc anställningar, forskare och andra på universiteten vara välkomna, vilket gör det till en kollektiv, dynamisk och intellektuell miljö.UPGRADE kommer att koordineras av Umeå universitet och ledas av en styrelse där de deltagande universiteten kommer att vara representerade. Styrelsen kommer att ansvara för kvaliteten på utbildningen och tillsammans med ämnesansvariga och fakulteter vid varje universitet ansvara för kvaliteten på de doktorsavhandlingarna som skrivs inom UPGRADE. Den operativa ledningen och genomförandet av UPGRADE kommer att vara ansvar för forskarskolans koordinator professor J. Ola Lindberg, Umeå universitet som koordinator.UPGRADE kommer att ha stöd av ett vetenskapligt råd bestående av nio internationellt väletablerade och erkända forskare. Detta råd kommer att fungera som en garanti för den vetenskapliga kvaliteten på UPGRADE, och dess medlemmar kommer att delta som föreläsare i kurser inom deras specifika områden, som seminarieledare och externa granskare av doktorandernas arbete. Följande åtta medlemmar kommer att ingå i rådet: Yrjö Engeström, vid Helsingfors universitet, senior professor vid Högskolan Väst, Rose Luckin vid University of London, Andreas Lundh, vid Universitetet i Oslo, Kari Smith, vid Norges Tekniskanaturvetenskapliga universitet i

Att ge och ta kritik: Återkopplingens känsliga natur

Sociala handlingar såsom rådgivning, instruktion och feedback är socialt känsliga; de implicerar ett moment av normativ värdering och riskerar att utlösa känslomässiga, defensiva reaktioner. Ofta intar deltagare skilda perspektiv i relation till feedback. Meningsskiljaktigheter utvecklas kring hur enskilda handlingar bör förstås och beskrivas – till exempel som "konstruktiva råd", "klagomål", "kritik", eller till och med "förolämpningar". Detta utgör ett praktiskt problem i många institutionella sammanhang, såsom utbildning, ledarskap, och hälsovård. Projektets syfte är att utveckla en konceptuell och empiriskt grundad förståelse för hur feedback konstitueras i interaktion, med fokus på hur deltagare förhåller sig till dess känsliga natur, och hur de agerar vid motstånd och dispyter. Projektet baseras på sekundär användning av ett videomaterial som upparbetats under nästan 20 års tid inom ramen för olika projekt, bestående av undervisningsaktiviteter inom högre utbildning; totalt över 500 timmar video, från tolv olika akademiska utbildningssammanhang. Materialets bredd gör det möjligt att skilja ut generella från mer specifika fenomen, och specificera relevansen hos situationers kontextuella särdrag. Detta stärker projektets teoretiska potential. Projektet utgör också ett viktigt bidrag till samtida initiativ att uppmuntra och möjliggöra sekundär användning av data, där videomaterial innebär särskilda utmaningar, exempelvis i relation till anonymisering och metadata.

Lärares digitala arbete - i balans mellan krav och stöd?

Det finns en rik litteratur kring hur undervisning och lärande kan stöttas med digital teknologi. Däremot är kunskapen om hur lärares arbete förändras när digitala plattformsteknologier som lärplattformar och sociala media får genomslag relativt outforskad. Detta projekt syftar till att förstå och identifiera möjligheter och begränsningar i lärares digitala arbete, och framförallt när det finns påtagliga skillnader mellan krav och stöd. Obalanser i lärares arbete har rapporterats från fackligt-utbildningspolitiskt håll och i organisationsforskning, men inte relativt digitaliseringen. Lärares försämrade psykosociala arbetsmiljö aktualiserar frågan eftersom digitaliseringen sannolikt inverkar på lärares arbetssituation. Frågan är högaktuell då en ny nationell digitaliseringsstrategi och läroplan sjösätts i Sverige 2018-19 och där förändrade arbetssätt förespråkas. Projektet fokuserar på svenska förhållanden men ska genomföras i samarbete med en existerande australiensk studie. Viktiga resultat i det svenska fallet kan då jämföras och kontrasteras mot det australiensiska fallet. Projektet har fyra delar, 1) följa och kartlägga lärares spår i digitala plattformar i både kommunal- och friskola, 2) undersöka lärares inflytande över plattformsinfrastrukturer och policyer kring skolans digitalisering, 3) samproducera policyer med lärare och samhällsaktörer som ansvarar för hållbar arbetsmiljö för lärare, 4) transnationellt jämföra villkoren för lärares digitala arbete och skolans digitalisering. Projektets styrka är dess aktualitet, internationella förankring och metodologiska ansats, där datamaterialet genereras både genom kvalitativa och storskaliga plattformsdatametoder. Angreppssättet avspeglar projektgruppens bakgrund inom educational science och educational technology-fältet, med kombinerad expertis i critical data sciences och critical sociology. Ett produktivt samarbete mellan projektmedlemmarna är redan etablerad och har utmynnat i flera relevanta sampublikationer.

Sociala dimensioner av kompetensutveckling i nätverkssamhällen

Undersöker de sociala dimensionerna av kompetensutveckling i nätverksbaserade gemenskaper, med öppna digitala märken (badges) inom humaniora som fallstudie.

AI och digital matematik - nya förutsättningar för undervisning och lärande

Syftet med detta projekt är att, i ett nära samarbete mellan undervisande matematiklärare på grundskolan, skolledare och forskare, förbättra matematikundervisningen med stöd av moderna digitala läromedel som använder artificiell intelligens (AI). Nya undervisningssätt som framgångsrikt använder dessa verktyg för elevers lärande kommer att utvecklas. Detta är ett outforskat område där ansökan bygger på tidigare forskning.

Bedömning av professionellt agerande: Sjöfartens teknologier, kunskap och undervisningspraktiker i förändring

Sjöfartsutbildning utgör ett exempel på en utbildning som under de senaste decennierna genomgått genomgripande förändringar: från ett system av lärlingskap till en akademisk utbildning där delar av den fartygsförlagda praktiken har ersatts med träning i simulatormiljö. Idag regleras utbildningen av internationella regelverk för hur träning och bedömning ska ske för att uppfylla fartygsbehörighet och olika typer av certifikat. Dessa regelverk betonar allt mer vikten av att träna och certifiera professionellt agerande i simulatormiljö. De förändrade villkoren ställer således höga krav på universitet och högskolor att utbilda kompetenta sjöbefäl och att använda simulatorer för träning och bedömning av professionellt agerande. Avhandlingen ”Training to become a master mariner in a simulator-based environment: The instructors’ contributions to professional learning” bidrar till ökad kunskap om träningens praktiska genomförande genom etnografiskt fältarbete och videoanalyser av instruktörens arbete under navigeringsövningar i simulatormiljö. Det planerade post doc projektet skiftar fokus från träningens genomförande till de utmaningar kring bedömning i simulatormiljö som identifierats under avhandlingsprojektet. Ett pedagogiskt problem är att bedömningsverktygen som finns inbyggda i tekniken i sig inte kan ge fullödig återkoppling. En kärnfråga är därför vilken pedagogisk kunskap som krävs för att överbrygga mellan verktygens respons och bedömning av kunskap i handling. Genom intervjuer och analyser av videoinspelningar av bedömningar i simulatormiljön söks svar på följande frågor a) Hur intervenerar nya bedömningsverktyg och kriterier i ordinarie bedömningspraktiker i simulatormiljö? b) Vilka pedagogiska utmaningar kan identifieras när nya bedömningsverktyg och kriterier implementeras i sjöfartsutbildningen? Projektet förväntas bidra till ökad förståelse av hur teknologisk utveckling förändrar kraven på kunskap och hur professionell kunskap kan bedömas i simulatormiljö.

Att läsa av ansikten och ord hos skolbarn med och utan dyslexi

Dyslexi är en beteendedefinierad funktionsnedsättning med en betydande genetisk bakgrund som visar sig genom svårigheter med att utveckla flytande och korrekt ordläsning. Dyslexi har en uppskattad prevalens på ca 4-7%. Denna svaga ordläsning har i sin tur negativ inverkan på barnens läsförståelse, lärande/skolresultat, och psykiska välmående/välbefinnande under hela skoltiden, vilket understryker behovet av förståelse och stödinsatser i skolan. Forskning har visat att en viktig underliggande problematik i dyslexi ligger i individens fonologiska/ljudmässiga förmåga, dvs att processa språkets ljudstruktur, vilket gör att kopplingen mellan språkljud och bokstäver blir ”instabil”. Det har också visats att skolbarn med diagnosticerad dyslexi kan förbättras i sin läsning om de får systematisk undervisning om kopplingen mellan språkljud och bokstav.I det aktuella projektet vill vi undersöka betydelsen av en delvis ny aspekt på svårigheterna i dyslexi – nämligen hur barn med dyslexi ”läser” av ansikten. Trots att ny forskning tydligt visat på en koppling mellan annorlunda ansiktsbearbetning och dyslexi, så finns det ännu ingen konsensus kring hur dessa fynd ska tolkas teoretiskt och heller ingen forskning som direkt undersökt hur personer med dyslexi med blicken läser av ansikten. Vårt projekt syftar till att: Bekräfta och precisera fynd i aktuell forskning som visat att personer med dyslexi processar ansikten annorlunda. Detta kommer att studeras dels genom att deltagare i skolåldern med och utan dyslexi får genomföra standardiserade tester av ansiktsminne och ansiktsperception, dels att de får titta på filmer av ansikten, som är tysta eller talande, samtidigt som deras ögonrörelser registreras med eyetracking-utrustning. I analysen av hur vanliga, hur specifika och hur omfattande svårigheterna med ansiktsprocessande är så kommer resultaten från de standardiserade testerna att bidra med ny och viktig information. Vi kommer även att undersöka sambanden mellan förmågan att ”läsa” ansikten och förmågan att läsa ord samt fonologisk förmåga. I analysen av ögonrörelser så kommer vi att undersöka hur moget ansiktsbearbetningssystemet är genom att se hur deltagarna tittar på ansikten. Vi kommer också att systematiskt och på ett kontrollerat sätt undersöka hur tittandet mot ögon respektive mun ser ut i de två studiegrupperna, samt undersöka huruvida tittandet påverkas av om personen som de tittar på talar eller ej. Undersöka om barn med dyslexi och utan dyslexi förbättras i sin läsning av ord som de får träna in med bokstäver och auditivt presenterade språkljud i kombination med visuella artikulationsrörelser (munrörelser som representerar språkljuden) jämfört med ord som lärs in med enbart bokstäver och auditivt presenterade språkljud. Ett nytt datoriserat träningsprogram ska tas fram för att undersöka denna fråga på ett experimentellt kontrollerat sätt, vilket är inspirerat av befintliga modeller för lästräning. Ca 30 barn med och 30 barn utan dyslexi – i åldrarna 9-14 år - kommer att delta i studien. Barnen med dyslexi rekryteras i samband med att de genomgått en dyslexiutredning på en logopedmottagning, dvs efter att deras problem redan uppmärksammats och i samband med att barnen, deras lärare och familjer försökt få hjälp med lässvårigheterna. Barnen utan dyslexi rekryteras från vanliga klasser och väljs ut för att vara jämförbara i fråga om ålder, kön och hörförståelse med deltagarna med dyslexi. Forskargruppen har en bred och relevant tvärdisciplinär bakgrund (pedagogik, psykologi, medicin och neurovetenskap) och vi har i flera år forskat om bland annat lässvårigheter och ansiktsperception. I forskargruppen finns förutom erfarenhet och kunskap om ögonrörelseanalyser också gedigen praktiskt erfarenhet av utredningsarbete och stödinsatser för skolbarn med dyslexi och andra lässvårigheter. Möjligheterna för att projektet ska bli lyckosamt är således goda. Det aktuella projektet är det första i sitt slag. Det är av stor vikt att bättre fö

Att utveckla lärande, utbildning och samarbete i en digital tidsålder

Internationell konferens för analys och utveckling av simulering för professionellt lärande

Lärares digitala arbete - balans mellan krav och stöd?

Undersöker lärares digitala arbete, med fokus på hur teknik används i praktiken och de utmaningar de möter i sin dagliga yrkesutövning.

Forskarskola - Digitala teknologier i utbildning - GRADE

Forskarskolan för digitala teknologier i utbildning – förkortad GRADE – ska vara en nationell forskarskola planerad för att anta 12 doktorander år 2018. Den långsiktiga ambitionen med GRADE är ett nationellt centrum för forskning om digital teknologi i utbildning med antagning av doktorander vartannat år och ett program för post-doc anställningar. Deltagande lärosäten är Umeå Universitet (värduniversitet), Göteborgs universitet, KTH, Högskolan i Gävle, Högskolan Väst, samt Mittuniversitetet.En av de grundläggande utgångspunkterna för GRADE är ett tvärvetenskapligt angreppssätt. Tillämpad IT, Didaktik, Pedagogik, Informatik och Medieteknik är ämnesområden representerade i forskarskolan och som bidrar med olika perspektiv för forskningen om digitala teknologier i för-, grund-, och gymnasieskolan. GRADE bygger på tidigare väletablerade forskningssamarbeten. Tillsammans har forskarna i gruppen bakom GRADE genomfört forskningsprojekt, formellt och informellt samarbete och gemensamma aktiviteter i mer än ett decennium. GRADE kommer i huvudsak ha som roll att vara en forskarskola och forskningsmiljö med hög vetenskaplig kvalitet. De deltagande universiteten kommer att samarbeta för att ge kurser baserat på deras expertis inom området, olika forskningsmetoder, olika teoretiska perspektiv, analysverktyg och designfrågor inom forskningen. De kommer också att samarbeta vad gäller handledning av doktoranderna och vad gäller övriga aktiviteter. Doktoranderna kommer att antas till forskarnivå inom de ämnesområden som finns vid de ingående universiteten och GRADE kommer att ge en ram för kurser (läroplan / kursplan). GRADE kommer ge fyra kurser på årsbasis. De kurser, seminarier, konferenser, och den handledning som kommer att genomföras sker både på olika campus och genom olika former av kommunikations teknik såsom videokonferenser, och verktyg för samarbete. Till dessa aktiviteter kommer redan antagna doktorander, post-doc anställningar, forskare och andra på universiteten vara välkomna, vilket gör det till en kollektiv, dynamisk och intellektuell miljö. GRADE kommer att förläggas till Umeå universitet och ledas av en styrelse där de deltagande universiteten kommer att vara representerade. Styrelsen kommer att ansvara för kvaliteten på utbildningen och tillsammans med ämnesansvariga och fakulteter vid varje universitet ansvara för kvaliteten på doktorsavhandlingarna som skrivs inom GRADE. Den operativa ledningen och genomförandet av GRADE kommer att ansvaras för via värduniversitetet med professor J. Ola Lindberg som koordinator. GRADE kommer att ha en vetenskapligt råd bestående av åtta internationellt väletablerade och erkända forskare. Detta råd kommer att fungera som en garanti för den vetenskapliga kvaliteten på GRADE, och dess medlemmar kommer att delta som föreläsare i kurser inom deras specifika områden, som seminarieledare och externa granskare av doktorandernas arbete samt som mentorer för doktoranderna. Följande åtta medlemmar kommer att ingå i rådet: Yrjö Engeström, vid Helsingfors universitet, senior professor vid Högskolan Väst, Rose Luckin vid University of London, Andreas Lundh, vid Universitetet i Oslo, Kari Smith, vid Norges Tekniska-naturvetenskapliga universitet i Trondheim, Marten de Laat, vid University of Wollongong, Australien, Linda Price vid University of Kingston, London, Jo Tondeur, vid universitetet i Gent, Belgien, Annalisa Sannino, universitetslektor vid Helsingfors universitet, gästprofessor vid Högskolan Väst.

MinKod – digitala verktyg för emotionellt stöd under och efter cancerbehandling med unga vuxna

Utforskar digitala verktyg för emotionellt stöd under och efter cancerbehandling på unga vuxnas villkor.

Nya arenor för lärardriven pedagogisk utveckling av IT i skolan: Exemplet: "Det Flippade klassrummet"

I de pågående diskussionerna kring hur IT används i skolan, nu senast från Digitaliseringskommissionen (SOU 2014:13), pekar man ut vissa problem och pedagogiska brister. Utredningen visar att Sverige ligger på topp inom EU när det gäller tekniktillgång, men under medelnivå när det gäller att använda tekniken. Dessa resultat bekräftar tidigare forskning och återigen kan vi konstatera att tillgången till IT inte är tillräcklig för att skolutveckling skall ske. En viktig slutsats är också att skolans IT-användning har präglats av initiativ där lärare haft små möjligheter till inflytande. Det är också i ljuset av detta som de framväxande rörelserna av lärarinitierade, internetbaserade diskussioner kring IT och skolutveckling blir särskilt intressanta. Dessa rörelser sker i sociala media, både internationellt och nationellt och engagerar kontinuerligt lärare utanför den formella skolorganisationen. På dessa sociala arenor delar lärare nya idéer och metoder för att förbättra den pedagogiska praktiken och för att bidra till kollegialt lärande och professionell utveckling. Men trots att arbete med IT har blivit en del av lärarnas dagliga rutiner med starkt stöd av nuvarande politik och reformer finns det lite forskning kring hur lärarnas dagliga metodiska utveckling och kunskapsutveckling kring IT i skolan uppstår. Detta projekt syftar till att studera dessa framväxande praktiker där lärare ägnar sig åt professionell IT-utveckling utanför gemensamma strukturer och skolorganisationer. Vårt övergripande syfte är att bidra till forskning om IT och skolutveckling genom att ta ett innovativt forskningsfokus för att analysera lärarnas professionella IT-utveckling. Detta möjliggörs genom att vi utgår ifrån ett exempel på en snabbt växande undervisningsmodell både internationellt och nationellt, med stark tonvikt på att använda sig av digitala verktyg kallat "det flippade klassrummet". Vår målsättning är att bidra till kunskap om hur skolutveckling i termer av hur engagemang från lärare i Internetbaserade diskussioner samspelar med nya möjligheter och förutsättningar för en mer kollektiv professionell utveckling. Den flippade-klassrums-modellen innebär enkelt sett att läraren flyttar sin traditionella lektionsgenomgång utanför klassrummet till ett förproducerat lektionsmaterial. Oftast består detta av videoklipp som ger eleverna webbaserade genomgångar som förläxa, vilket menar man ger mer tid och utrymme i klassrummet för samspel mellan lärare och elever. "The Flipped Classroom" myntades som begrepp i USA för sju år sedan och har sedan dess blivit en alltmer populär undervisningsmodell. I Sverige strömmar ständigt nya medlemmar till den Facebook-grupp som startades för flippande lärare år 2012 (i mars 2014 med närmare 8000 deltagare). Den flippade-klassrums-modellen är således ett tydligt exempel på en rörelse som sprids lärare emellan via sociala medier och som sådan är den viktig för att förstå utvecklingen av pedagogiska idéer i relation till ny teknik både nationellt och internationellt. Den forskning som hitintills har publicerats i relation till den flippade-klassrums-modellen har nästan uteslutande varit praxisorienterad och det har gjorts få empiriska studier av modellen, som i komplext samspel av aktiviteter och pedagogiska idéer omfattar en förändrad kunskapssyn i relation till ny teknik. För att undersöka de företeelser som växer fram och den diskurs som omgärdar den flippade-klassrums-modellen har vi initierat ett samarbete med pedagoger som är aktivt engagerade och därtill har varit avgörande för dess spridning i den svenska kontexten och kommer att samla in en mängd skiftade empiriskt material. Vi ämnar a) belysa interaktionen mellan lärare inom rörelsen via en social nätverksanalys av Facebook-gruppens diskussioner, b) dokumentanalys av viktiga dokument som lärare och institutionella aktörer skapat kring rörelsen, c) enkät till lärarna som deltar i Facebook-gruppen, d) intervjuer med lärare som funnits centrala för

Öppna modellers roll i ömsesidig utveckling i icke-formell utbildning

Öppna modellers roll i ömsesidig utveckling i icke-formell utbildning Det pågår en utveckling inom en rad samhällsområden mot olika former av öppna modeller, såsom öppen källkod, open access och creative commons, och inom utbildningsområdet med så kallade öppna digitala lärresurser (Open Educational Resources, OER). Det handlar också om framväxande pedagogiska metoder som icke-formellt och självorganiserat lärande i så kallade peer-to-peer universitet (P2PU). Den gemensamma nämnaren för OSS (öppen programvara) och OER är konceptet om öppenhet och fri tillgänglighet. Det förändrar relationen mellan innehåll, programutvecklarna och de studerande eftersom konceptet ger dem friheten att återanvända, paketera om, förändra syftet med och slutligen leverera de olika resurserna. Öppenheten och den fria tillgängligheten ger de (självstyrande) studenterna möjlighet att använda, anpassa och förbättra resurserna och möjlighet att utveckla nya samarbetsformer. Den ökande öppenheten medger ett långtgående experimenterande i frivilliga, icke-formella och självorganiserade lärgemenskaper. Dessa lärexperiment försöker möta kraven från studerande med mycket varierande bakgrunder, med olika formella utbildningsmeriter och som söker nya vägar för sitt vidare lärande baserat på alternativa utbildningssätt. Här kan kursanordnare och studenter aktivt medverka i en ömsesidig utveckling av kursens innehåll och utformning. Syftet med detta tvååriga projekt är att undersöka hur kursorganisatörer och de lärande som deltar i frivilliga och icke-formella kurser medverkar i en kursutvecklingen och hur OSS och OER gör detta möjligt. En initial modell av ömsesidig utveckling har presenterats baserad på tidigare studier av ömsesidig utveckling inom mjukvaruutveckling. Det finns ett behov av empiriska studier av ömsesidig utveckling som inte omfattar mjukvaruframtagning för att vidga modellen och utvärdera om den kan tillämpas i utbildningssammanhang. Projektet kommer att vägledas av konceptet om innovativa gemenskaper. Dessa gemenskaper består av innovativa användare, både individer och organisationer, som använder informations- och kommunikationsteknik för att utveckla egna tjänster och produkter. Den vetenskapliga teorin vilar på etnografiska studier av två öppna kurser som ges inom ramen för Peer-to-Peer University som är en gemenskap vilken till stora delar inspirerats av OSS och där volontärer från hela världen med mycket skiftande bakgrund utvecklar ej ackrediterade kurser på universitetsnivå. Resultaten av denna studie kommer att användas för att bidra till en teori om ömsesidig utveckling och en teori om öppna utbildningspraktiker. De kan också ha betydande praktiska konsekvenser eftersom de ger insikter i användningen av volontärers arbete, teknik samt fria och öppna resurser, för att utveckla en modell av öppna och jämställda lärgemenskaper som kan utnyttjas för att berika vidareutbildning och yrkesutveckling. Den detaljerade analysen av nätburna öppna kurser med ett peer-to-peer förhållningssätt kan kasta ljus över hur de möjliggör för studerande att förändra sina lärmiljöer så att de stödjer lärerfarenheten (lärandet?). Denna kunskap bör vara av intresse för utbildare och beslutsfattare som världen över försöker göra olika utbildningar mer tillgängliga och effektiva när ? krav ställs på fler men kortare programutbildningar och yrkesprogram ? ökande svårigheter för låg- och medelklasstuderande att få en högre utbildning på grund av begränsat antal tillgängliga utbildningsplatser, ökande studiekostnader och otillräckligt studiestöd ? ett ökat tryck på vidareutbildning från studerande som inte vill gå en traditionell utbildning eller saknar medel för att göra det. Därför kan resultaten av denna studie användas för olika grupper som t. ex. utbildare och beslutsfattare på olika nivåer inom högre utbildning och vidareutbildning i I-länder såväl som utvecklingsländer, av kursutvecklare för att utveckla peer-modeller för e-lärand

Att utveckla tillsammans: En undersökning av den ömsesidiga omvandlingen av teknologi och utbildningspraktiker i olika lärosituationer

I samband med att digital teknik har blivit mer framträdande i våra liv har des inträde i utbildningsmiljöer varit genomgripande. Forskning om hur undervisningsmetoder förändras till följd av ny teknik har blivit relativt vanligt men den andra sidan av myntet, hur tekniken omskapas av undervisningsmetoderna, har inte fått lika mycket uppmärksamhet. Det här forskningsprogrammet angriper detta ämne genom att undersöka den ömsesidiga omvandlingen av undervisningsmetoder och pedagogisk teknologi. Syftet är att belysa viktiga drag hos pedagogisk teknologi och undervisningsmetoder samt att undersöka socio-kulturella likheter och skillnader mellan olika utbildningssituationer som involverar teknologi. Användargenererat innehåll på Internet, till exempel sociala nätverk och öppna programvaror, illustrerar tydligt att användarna inte bara kan förstås som konsumenter av teknologi, deras roll som producenter bör också övervägas. Likaså är utformningen av undervisningsmetoder i relation till teknologi endast en aspekt av en mer komplicerad process som också innefattar utformningen av själva teknologin. När teknologin utvecklas och introduceras utbildningssituationer, påverkar det även undervisningsmetoderna. Parallellt, påverkar undervisningsmetoderna utvecklingen av teknologin och båda omvandlingsprocesserna är sammanflätade. Denna ömsesidiga förvandling sker både på global nivå genom interaktion mellan teknologisk innovation och framväxten av pedagogiska normer, och på lokal nivå genom interaktion mellan den anpassning som användare gör av teknologin och undervisningsmetoder i enskilda inlärningssituationer. Detta illustreras av att många programvaror som används i matematikutbildning har alla de funktioner som eleverna behöver för att lära sig specifika matematiska koncept och i vissa fall även hela lektionsplaner. Det händer dock ofta att lärarna tar specifika funktioner från dessa redskap och anpassar dem för att bättre fungera i undervisningen oavsett den ursprungliga avsikten med funktionen. För att förstå vilken roll tekniken spelar i inlärningssituationer, granskar detta forskningsprogram omvandlingen av pedagogiska metoder och teknologi inom både formell skolutbildning i matematik och informell utbildning i science centers. Med empiriska data insamlad genom videoinspelade observationer, intervjuer och dokument, kommer nätverksanalys av relationer mellan människor och material att utföras tillsammans med detaljerad analys av enskilda interaktioner. Genom att analysera empiriska data från olika utbildningssituationer, är målet att upptäcka viktiga likheter och skillnader i dessa situationer för att ge grundläggande insikt i teknologins roll i utbildningen. Projektet har potential att identifiera centrala aspekter om olika sätt som både teknologi och utbildningsmetoder växer fram på. Förhoppningen är att dessa insikter kan vara användbara för både utvecklingen av utbildningsmetoder och integrationen av teknologi i utbildningsmiljöer som i slutändan kan stödja skapandet av fler möjligheter till ett rikare lärande.

Visualisering och verbalisering: Teknologi, teknik och pedagogik i endodontologi

Att finna roten till det onda: teori och praktik i tandläkarutbildning Med en övergripande utgångspunkt i de omfattande teknologiska förändringar som genomsyrar hälso- och sjukvården, intresserar sig forskningsprojektet för hur teknologiska skiften förändrar villkoren för expertis inom ett kunskapsfält, hur etablerade kunskaper utmanas och utvecklas som en konsekvens av dessa skiften samt vad skiftena innebär för utbildning av professionella inom fältet. Analytiskt och teoretiskt grundas projektet bland annat i Charles Goodwins etnometodologiska studier av professionellt seende, språkbruk och teknologier. I dessa studier undersöks de sätt som experter instruerar mindre erfarna deltagare i ett kunskapsfält. Då den materiella och visuella omgivningen spelar en betydande roll för hur samspelet mellan expert och novis utformas ? och därmed vad som blir möjligt att lära ? baseras Goodwins studier på videoinspelningar. Genom sina analyser kan han visa vikten av detaljer i deltagarnas kommunikation: hur dessa detaljer kan vara avgörande för den studerade aktivitetens utveckling. Studieobjektet för detta projektet är odontologi; mer specifikt den snabba utveckling och spridning av visualiseringsteknologier och andra verktyg inom området endodonti. Historiskt sett har det varit svårt för experter inom endodonti att dela och utveckla kunskaper och erfarenheter med varandra. Men med mikroskop med videoinspelningsmöjligheter som både synliggör och förstorar vad som sker inne i tanden skapas andra förutsättningar att se, artikulera och visa vilka överväganden som görs under en behandling. Med ett sådant visuellt stöd kan experter föra diskussioner och resonemang kring såväl terapeutiska som diagnostiska aspekter. Det blir också möjligt att undervisa studenter på nya sätt. I så kallade visningsseminarier kan studenter tillsammans med en seminarieledare följa en behandling i realtid. Vad som sker i tanden förstoras upp genom ett mikroskop och visas sedan med hjälp av en projektor. En annan projektor visar röntgenbilder och annan information om patienten. Den behandlande tandläkaren kommenterar sina egna åtgärder, som blir tillgängliga för studenterna, och har också kontakt med handledaren i seminarierummet med headset. Här görs kopplingar mellan de olika visualiseringarna och de erfarenheter som studenterna fått genom praktiska laborationer. Genom att videofilma visningsseminarier, föreläsningar och laborationer blir det möjligt att belysa vad olika typer av teknologier betyder i termer av hur etablerad expertis inom området förändras och kommuniceras. Det blir också möjligt att undersöka de pedagogiska implikationer teknologin har för kommunikationen av kunskaper inom specialist- och grundutbildning inom området. Förutom att bidra till mer kunskap om hur teknologier används i utvecklandet av professionell kompetens, intresserar sig projektet för mer grundläggande pedagogiska frågor. En sådan fråga är relationen mellan teoretisk och praktisk kunskap. Endodontologi är både ett vetenskapsfält och en klinisk praktik. Studenterna måste ha goda kunskaper om anatomi och patologi, men de måste också kunna diagnosticera och behandla. I laborationer och visningsseminarier möts det teoretiska och det praktiska. Analyser av sådana aktiviteter kan därmed fungera som en utgångspunkt för vidare diskussion kring mötet mellan teori och praktik. Analyserna har även möjlighet att belysa andra centrala begrepp, såsom reflektion, autenticitet och representation.