Våra Projekt
Vi forskar på hur utbildningsteknologi ansvarsfullt kan bidra till att möta framtidens utmaningar inom skola, högre utbildning och professionellt lärande.
AI i skolan: Utmaningar, möjligheter och gemensamma strategier för att främja demokratisk utbildning
Detta projekt undersöker hur AI kan integreras i skolor för att främja demokratisk utbildning, med fokus på utmaningar och möjligheter för lärare och elever.
Medlemmar
Johan Lundin, Marie Utterberg Modén, Erik Winerö, Tiina Leino Lindell
Nordic network for simulation-based training and professional learning (SimPro)
Föreställ dig att kunna öva en procedur på en patient så många gånger du vill. Att som lärarstudent kunna träna på att genomföra svåra samtal med en elev eller en förälder innan du behöver hantera dessa situationer i arbetslivet. Med hjälp av simulering kan du göra misstag och prova dig fram så att du känner dig trygg när det blir tufft. Tekniken gör det möjligt att träna med stöd av kunniga lärare i en realistisk och riskfri miljö innan man möter arbetslivets utmaningar. Det nordiska nätverket SimPro samlar forskare från sju nordiska universitet Göteborgs universitet, Linköpings universitet, Universitetet i Sørøst Norge, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Oslo universitet, Universitetet i Oulu och Helsingfors universitet för att studera användningen av simuleringar över fyra olika professionella områden – lärarutbildning, hälsovetenskap, biomedicin och maritim utbildning. Målet är att utveckla ny kunskap och ytterligare förståelse för användningen av simuleringar för professionellt lärande. Syftet med det nordiska nätverket SimPro är att skapa en plattform för interdisciplinär och komparativ forskning kring simulatorträning för professionellt lärande, med fokus på hur simulering praktiskt genomförs i olika professionsutbildningar men också hur relationen mellan professionella färdigheter, teknologi och utformning av träningsscenarier ser ut i olika simuleringspraktiker.
Medlemmar
Charlott Sellberg, Astrid Camilla Wiig, Aud Wahl, Marcus Samuelsson, Oskar Lindwall
Integrating Adaptive Learning in Maritime Simulator-Based Education and Training with Intelligent Learning System (I-MASTER)
Ett EU-finansierat projekt som syftar till att utveckla och integrera adaptiv lärandeteknik i sjöfartens simuleringsbaserade utbildning för att personifiera träningsupplevelsen.
Medlemmar
Charlott Sellberg, Oskar Lindwall, Sonja Klein
WASP-ED Arbetsområde 6: Utveckling av AI-undervisningskompetens
Fokuserar på pedagogisk utveckling av AI-utbildning och användning av läranalys för att stödja undervisning och lärande i AI-relaterade program.
Medlemmar
Thomas Hillman, Kristin Ewins, Petronella Ekström, Mattias von Feilitzen, Johan Petersson
PROSIM – Professional education and simulation-based training
Undersöker teknikstött simuleringsbaserat lärande inom sjöfart, hälsa och biomedicinsk laboratorievetenskap för att överbrygga klyftan mellan teoretisk kunskap och praktisk tillämpning.
Medlemmar
Marte Fanneløb Giskeødegård, Helen Berg, Sahar Olsen, Mads Solberg, Aud Marit Wahl, Astrid Camilla Wiig, Charlott Sellberg, Oskar Lindwall
Den saknade läraren inom AI: Att involvera lärare i metadesign av AI för att säkerställa FAIR-principer
Syftar till att involvera lärare i metadesign av AI-system för att säkerställa rättvisa och öka lärarnas agens i design och användning av AI i utbildning.
Medlemmar
Johan Lundin, Marie Utterberg Modén, Martin Tallvid, Marisa Ponti
Omkonfigurationer av utbildnings(o)jämlikhet i en digital värld
Undersöker hur digital teknik omformar utbildningsmässiga ojämlikheter, med fokus på samspelet mellan digitala verktyg, pedagogiska praktiker och sociala strukturer.
Medlemmar
Felicitas Macgilchrist, Inés Dussel, Thomas Hillman, Paul Prinsloo, Lydia Heidrich, Philip Kwashi Atiso Ahiaku, Sebastian Andreasson, Annika Bergviken Rensfeldt, Felix Büchner, Alejo González López Ledesma, Patricia Ferrante, Svea Kiesewetter, Christina Löfving, Godfrey Chitsauko Muyambi, Lina Rahm, Adriana Robles, Simona Szakács-Behling
Kirurgisk träning på donerade humana kroppar
Utforskar användningen av donerade kroppar för undervisning, träning och bedömning av kirurgiska färdigheter, med fokus på de pedagogiska och praktiska fördelarna.
Medlemmar
Oskar Lindwall, Mick Smith
The physiology of eye contact in children with autism
Ögonkontakt är en viktig aspekt av människans sociala beteende. Personer med autism uppvisar avvikelser i ögonkontakt, vilket kan bidra till svårigheterna med socialt samspel. Men vad beror egentligen dessa avvikelser på? Ett inte ovanligt tillvägagångssätt när det gäller försök att träna upp ögonkontakt är inspirerat av behavioristisk teori där man använder olika typer av förstärkningar. Dessa metoder bygger på föreställningen att barnet är omotiverat eller ointresserat av ögonkontakt men att det kan bli det genom förstärkning. Men är det verkligen så? Utifrån vår hypotes om en ”excitatorisk/hämmande obalans i socio-affektiv informationsbearbetning i autism” (Lasalle et al., 2017) har vi här två huvudsakliga mål. Det första är att utforska blickmönster och grad av aktivering av det autonoma nervsystemet hos barn med autism när de har ögonkontakt. Det sekundära målet är att undersöka hur barn med autism uppmärksammar signaler av känslomässig upprymdhet så som det signaleras i pupillstorlek hos en annan individ, genom en process som kallas ”pupillsmitta” (Galazka et al., 2019) samt att undersöka huruvida dessa reaktioner korrelerar med individens sensoriska profil, ångest och autistisk symptomtyngd. Resultaten från projektet har stora kliniska och pedagogiska implikationer: Att få en fördjupad förståelse av varför barn med autism uppvisar reducerad ögonkontakt möjliggör ökad förståelse och förbättrat stöd.
Medlemmar
Martyna Galazka, Jakob Åsberg Johnels, Johan Lundin Kleberg, Nouchine Hadjikhani
Att ge och ta kritik: Återkopplingens känsliga natur
Sociala handlingar såsom rådgivning, instruktion och feedback är socialt känsliga; de implicerar ett moment av normativ värdering och riskerar att utlösa känslomässiga, defensiva reaktioner. Ofta intar deltagare skilda perspektiv i relation till feedback. Meningsskiljaktigheter utvecklas kring hur enskilda handlingar bör förstås och beskrivas – till exempel som "konstruktiva råd", "klagomål", "kritik", eller till och med "förolämpningar". Detta utgör ett praktiskt problem i många institutionella sammanhang, såsom utbildning, ledarskap, och hälsovård. Projektets syfte är att utveckla en konceptuell och empiriskt grundad förståelse för hur feedback konstitueras i interaktion, med fokus på hur deltagare förhåller sig till dess känsliga natur, och hur de agerar vid motstånd och dispyter. Projektet baseras på sekundär användning av ett videomaterial som upparbetats under nästan 20 års tid inom ramen för olika projekt, bestående av undervisningsaktiviteter inom högre utbildning; totalt över 500 timmar video, från tolv olika akademiska utbildningssammanhang. Materialets bredd gör det möjligt att skilja ut generella från mer specifika fenomen, och specificera relevansen hos situationers kontextuella särdrag. Detta stärker projektets teoretiska potential. Projektet utgör också ett viktigt bidrag till samtida initiativ att uppmuntra och möjliggöra sekundär användning av data, där videomaterial innebär särskilda utmaningar, exempelvis i relation till anonymisering och metadata.
Medlemmar
Oskar Lindwall, Gustav Lymer, Lorenza Mondada
Sociala dimensioner av kompetensutveckling i nätverkssamhällen
Undersöker de sociala dimensionerna av kompetensutveckling i nätverksbaserade gemenskaper, med öppna digitala märken (badges) inom humaniora som fallstudie.
Medlemmar
Thomas Hillman, Markus Nivala, Alena Seredko, Tanya Osborne
Lärares digitala arbete - balans mellan krav och stöd?
Undersöker lärares digitala arbete, med fokus på hur teknik används i praktiken och de utmaningar de möter i sin dagliga yrkesutövning.
Medlemmar
Annika Bergviken Rensfeldt, Thomas Hillman, Mona Lundin, Catarina Player Koro, Neil Selwyn
Att läsa av ansikten och ord hos skolbarn med och utan dyslexi
Dyslexi är en beteendedefinierad funktionsnedsättning med en betydande genetisk bakgrund som visar sig genom svårigheter med att utveckla flytande och korrekt ordläsning. Dyslexi har en uppskattad prevalens på ca 4-7%. Denna svaga ordläsning har i sin tur negativ inverkan på barnens läsförståelse, lärande/skolresultat, och psykiska välmående/välbefinnande under hela skoltiden, vilket understryker behovet av förståelse och stödinsatser i skolan. Forskning har visat att en viktig underliggande problematik i dyslexi ligger i individens fonologiska/ljudmässiga förmåga, dvs att processa språkets ljudstruktur, vilket gör att kopplingen mellan språkljud och bokstäver blir ”instabil”. Det har också visats att skolbarn med diagnosticerad dyslexi kan förbättras i sin läsning om de får systematisk undervisning om kopplingen mellan språkljud och bokstav.I det aktuella projektet vill vi undersöka betydelsen av en delvis ny aspekt på svårigheterna i dyslexi – nämligen hur barn med dyslexi ”läser” av ansikten. Trots att ny forskning tydligt visat på en koppling mellan annorlunda ansiktsbearbetning och dyslexi, så finns det ännu ingen konsensus kring hur dessa fynd ska tolkas teoretiskt och heller ingen forskning som direkt undersökt hur personer med dyslexi med blicken läser av ansikten. Vårt projekt syftar till att: Bekräfta och precisera fynd i aktuell forskning som visat att personer med dyslexi processar ansikten annorlunda. Detta kommer att studeras dels genom att deltagare i skolåldern med och utan dyslexi får genomföra standardiserade tester av ansiktsminne och ansiktsperception, dels att de får titta på filmer av ansikten, som är tysta eller talande, samtidigt som deras ögonrörelser registreras med eyetracking-utrustning. I analysen av hur vanliga, hur specifika och hur omfattande svårigheterna med ansiktsprocessande är så kommer resultaten från de standardiserade testerna att bidra med ny och viktig information. Vi kommer även att undersöka sambanden mellan förmågan att ”läsa” ansikten och förmågan att läsa ord samt fonologisk förmåga. I analysen av ögonrörelser så kommer vi att undersöka hur moget ansiktsbearbetningssystemet är genom att se hur deltagarna tittar på ansikten. Vi kommer också att systematiskt och på ett kontrollerat sätt undersöka hur tittandet mot ögon respektive mun ser ut i de två studiegrupperna, samt undersöka huruvida tittandet påverkas av om personen som de tittar på talar eller ej. Undersöka om barn med dyslexi och utan dyslexi förbättras i sin läsning av ord som de får träna in med bokstäver och auditivt presenterade språkljud i kombination med visuella artikulationsrörelser (munrörelser som representerar språkljuden) jämfört med ord som lärs in med enbart bokstäver och auditivt presenterade språkljud. Ett nytt datoriserat träningsprogram ska tas fram för att undersöka denna fråga på ett experimentellt kontrollerat sätt, vilket är inspirerat av befintliga modeller för lästräning. Ca 30 barn med och 30 barn utan dyslexi – i åldrarna 9-14 år - kommer att delta i studien. Barnen med dyslexi rekryteras i samband med att de genomgått en dyslexiutredning på en logopedmottagning, dvs efter att deras problem redan uppmärksammats och i samband med att barnen, deras lärare och familjer försökt få hjälp med lässvårigheterna. Barnen utan dyslexi rekryteras från vanliga klasser och väljs ut för att vara jämförbara i fråga om ålder, kön och hörförståelse med deltagarna med dyslexi. Forskargruppen har en bred och relevant tvärdisciplinär bakgrund (pedagogik, psykologi, medicin och neurovetenskap) och vi har i flera år forskat om bland annat lässvårigheter och ansiktsperception. I forskargruppen finns förutom erfarenhet och kunskap om ögonrörelseanalyser också gedigen praktiskt erfarenhet av utredningsarbete och stödinsatser för skolbarn med dyslexi och andra lässvårigheter. Möjligheterna för att projektet ska bli lyckosamt är således goda. Det aktuella projektet är det första i sitt slag. Det är av stor vikt att bättre fö
Medlemmar
Jakob Åsberg Johnels, Martyna Galazka, Nouchine Hadjikhani
MinKod – digitala verktyg för emotionellt stöd under och efter cancerbehandling med unga vuxna
Utforskar digitala verktyg för emotionellt stöd under och efter cancerbehandling på unga vuxnas villkor.
Medlemmar
Ylva Hård af Segerstad, Stefan Nilsson
Öppna modellers roll i ömsesidig utveckling i icke-formell utbildning
Öppna modellers roll i ömsesidig utveckling i icke-formell utbildning Det pågår en utveckling inom en rad samhällsområden mot olika former av öppna modeller, såsom öppen källkod, open access och creative commons, och inom utbildningsområdet med så kallade öppna digitala lärresurser (Open Educational Resources, OER). Det handlar också om framväxande pedagogiska metoder som icke-formellt och självorganiserat lärande i så kallade peer-to-peer universitet (P2PU). Den gemensamma nämnaren för OSS (öppen programvara) och OER är konceptet om öppenhet och fri tillgänglighet. Det förändrar relationen mellan innehåll, programutvecklarna och de studerande eftersom konceptet ger dem friheten att återanvända, paketera om, förändra syftet med och slutligen leverera de olika resurserna. Öppenheten och den fria tillgängligheten ger de (självstyrande) studenterna möjlighet att använda, anpassa och förbättra resurserna och möjlighet att utveckla nya samarbetsformer. Den ökande öppenheten medger ett långtgående experimenterande i frivilliga, icke-formella och självorganiserade lärgemenskaper. Dessa lärexperiment försöker möta kraven från studerande med mycket varierande bakgrunder, med olika formella utbildningsmeriter och som söker nya vägar för sitt vidare lärande baserat på alternativa utbildningssätt. Här kan kursanordnare och studenter aktivt medverka i en ömsesidig utveckling av kursens innehåll och utformning. Syftet med detta tvååriga projekt är att undersöka hur kursorganisatörer och de lärande som deltar i frivilliga och icke-formella kurser medverkar i en kursutvecklingen och hur OSS och OER gör detta möjligt. En initial modell av ömsesidig utveckling har presenterats baserad på tidigare studier av ömsesidig utveckling inom mjukvaruutveckling. Det finns ett behov av empiriska studier av ömsesidig utveckling som inte omfattar mjukvaruframtagning för att vidga modellen och utvärdera om den kan tillämpas i utbildningssammanhang. Projektet kommer att vägledas av konceptet om innovativa gemenskaper. Dessa gemenskaper består av innovativa användare, både individer och organisationer, som använder informations- och kommunikationsteknik för att utveckla egna tjänster och produkter. Den vetenskapliga teorin vilar på etnografiska studier av två öppna kurser som ges inom ramen för Peer-to-Peer University som är en gemenskap vilken till stora delar inspirerats av OSS och där volontärer från hela världen med mycket skiftande bakgrund utvecklar ej ackrediterade kurser på universitetsnivå. Resultaten av denna studie kommer att användas för att bidra till en teori om ömsesidig utveckling och en teori om öppna utbildningspraktiker. De kan också ha betydande praktiska konsekvenser eftersom de ger insikter i användningen av volontärers arbete, teknik samt fria och öppna resurser, för att utveckla en modell av öppna och jämställda lärgemenskaper som kan utnyttjas för att berika vidareutbildning och yrkesutveckling. Den detaljerade analysen av nätburna öppna kurser med ett peer-to-peer förhållningssätt kan kasta ljus över hur de möjliggör för studerande att förändra sina lärmiljöer så att de stödjer lärerfarenheten (lärandet?). Denna kunskap bör vara av intresse för utbildare och beslutsfattare som världen över försöker göra olika utbildningar mer tillgängliga och effektiva när ? krav ställs på fler men kortare programutbildningar och yrkesprogram ? ökande svårigheter för låg- och medelklasstuderande att få en högre utbildning på grund av begränsat antal tillgängliga utbildningsplatser, ökande studiekostnader och otillräckligt studiestöd ? ett ökat tryck på vidareutbildning från studerande som inte vill gå en traditionell utbildning eller saknar medel för att göra det. Därför kan resultaten av denna studie användas för olika grupper som t. ex. utbildare och beslutsfattare på olika nivåer inom högre utbildning och vidareutbildning i I-länder såväl som utvecklingsländer, av kursutvecklare för att utveckla peer-modeller för e-lärand
Medlemmar
Marisa Ponti
Visualisering och verbalisering: Teknologi, teknik och pedagogik i endodontologi
Att finna roten till det onda: teori och praktik i tandläkarutbildning Med en övergripande utgångspunkt i de omfattande teknologiska förändringar som genomsyrar hälso- och sjukvården, intresserar sig forskningsprojektet för hur teknologiska skiften förändrar villkoren för expertis inom ett kunskapsfält, hur etablerade kunskaper utmanas och utvecklas som en konsekvens av dessa skiften samt vad skiftena innebär för utbildning av professionella inom fältet. Analytiskt och teoretiskt grundas projektet bland annat i Charles Goodwins etnometodologiska studier av professionellt seende, språkbruk och teknologier. I dessa studier undersöks de sätt som experter instruerar mindre erfarna deltagare i ett kunskapsfält. Då den materiella och visuella omgivningen spelar en betydande roll för hur samspelet mellan expert och novis utformas ? och därmed vad som blir möjligt att lära ? baseras Goodwins studier på videoinspelningar. Genom sina analyser kan han visa vikten av detaljer i deltagarnas kommunikation: hur dessa detaljer kan vara avgörande för den studerade aktivitetens utveckling. Studieobjektet för detta projektet är odontologi; mer specifikt den snabba utveckling och spridning av visualiseringsteknologier och andra verktyg inom området endodonti. Historiskt sett har det varit svårt för experter inom endodonti att dela och utveckla kunskaper och erfarenheter med varandra. Men med mikroskop med videoinspelningsmöjligheter som både synliggör och förstorar vad som sker inne i tanden skapas andra förutsättningar att se, artikulera och visa vilka överväganden som görs under en behandling. Med ett sådant visuellt stöd kan experter föra diskussioner och resonemang kring såväl terapeutiska som diagnostiska aspekter. Det blir också möjligt att undervisa studenter på nya sätt. I så kallade visningsseminarier kan studenter tillsammans med en seminarieledare följa en behandling i realtid. Vad som sker i tanden förstoras upp genom ett mikroskop och visas sedan med hjälp av en projektor. En annan projektor visar röntgenbilder och annan information om patienten. Den behandlande tandläkaren kommenterar sina egna åtgärder, som blir tillgängliga för studenterna, och har också kontakt med handledaren i seminarierummet med headset. Här görs kopplingar mellan de olika visualiseringarna och de erfarenheter som studenterna fått genom praktiska laborationer. Genom att videofilma visningsseminarier, föreläsningar och laborationer blir det möjligt att belysa vad olika typer av teknologier betyder i termer av hur etablerad expertis inom området förändras och kommuniceras. Det blir också möjligt att undersöka de pedagogiska implikationer teknologin har för kommunikationen av kunskaper inom specialist- och grundutbildning inom området. Förutom att bidra till mer kunskap om hur teknologier används i utvecklandet av professionell kompetens, intresserar sig projektet för mer grundläggande pedagogiska frågor. En sådan fråga är relationen mellan teoretisk och praktisk kunskap. Endodontologi är både ett vetenskapsfält och en klinisk praktik. Studenterna måste ha goda kunskaper om anatomi och patologi, men de måste också kunna diagnosticera och behandla. I laborationer och visningsseminarier möts det teoretiska och det praktiska. Analyser av sådana aktiviteter kan därmed fungera som en utgångspunkt för vidare diskussion kring mötet mellan teori och praktik. Analyserna har även möjlighet att belysa andra centrala begrepp, såsom reflektion, autenticitet och representation.
Medlemmar
Oskar Lindwall