Elevers användning av chatbotar som ChatGPT leder till betydande förändringar inom utbildning. Skolor står inför utmaningar när det gäller att besluta om ämnesrelevans och rättvisa bedömningsmetoder. Som en följd av att ChatGPT-3 lanserades i november 2022 använder nu över 80% av eleverna mellan 16 och 18 år dessa tekniker för skolarbete, vilket understryker behovet av uppdaterade utbildningsmetoder.
PROSIM samlar forskare från tre nordiska universitet för att studera användningen av simuleringar över tre områden - hälsovetenskap, biomedicin och maritim utbildning. Målet är att utveckla kunskap och ytterligare förståelse för användningen av simuleringar för professionellt lärande. Byt språk för att läsa mer om projektet.
AI-system införs i allt större utsträckning i svensk skola. Många ser dem som verktyg för att göra undervisningen mer likvärdig och rättvis, men teknologin inte alltid är så fördomsfri som vi tror och rent av kan bidra till orättvisor om den inte anpassas till sammanhanget där den används.
Digitala dataflöden blir alltmer globala och betydelsefulla, där dataskydd är en grundläggande mänsklig rättighet. Men datans roll i att skärpa och/eller mildra ojämlikhet samt främja global rättvisa är fortfarande otillräckligt utforskad. Hur omformas utbildning genom nya utbildningsteknologier i olika delar av världen? På vilka sätt förstärker, reproducerar eller skapar dessa förändringar nya former av ojämlikhet och/eller främjar jämlikhet?
Manuella färdigheter har stor betydelse inom många yrken och professioner. Vikten av manuella färdigheter ställs på sin spets vid kirurgiska ingrepp. Det övergripande syftet med forskningsprojektet är att studera de materiella villkoren för kirurgisk färdighetsträning och bedömning av kirurgisk kompetens i utbildningssammanhang där donerade kroppar används. För detta syfte kommer praktisk träning att videofilmas, fokusgrupper med lärare och kursdeltagande anordnas, samt expertbedömningar av videofilmade kursmoment att genomföras och diskuteras. Projektet har tre specifika mål: 1) Att klargöra de möjligheter och begränsningar som humana preparat har med avseende på lärande, undervisning och bedömning 2) Att specificera hur undervisning och återkoppling organiseras 3) Att validera reproducerbara sätt att evaluera manuell kirurgisk kompeten.
Genom att ta hänsyn till behoven, kunskapsluckorna och utmaningarna som dagens sjöfartsutbildningssektor står inför, har i-MASTER-projektet utvecklats för att integrera framväxande teknologier i sjöfartsutbildning. Målet är att utveckla ett innovativt Intelligent Learning System (ILS) med lärandeanalys och adaptiva lärfunktioner för att underlätta både fjärrbaserad och platsbaserad simulatorutbildning inom sjöfart. i-MASTER-lösningen kommer att förbättra effektiviteten och tillgängligheten för simulatorbaserad utbildning och ytterligare stärka säkerheten inom framtida sjöfartsoperationer.
WASP-EDs arbetsområde 6, “Teaching Competence Development”, syftar till att öka AI-kompetensen bland universitetslärare. Genom att utveckla sex utbildningsmoduler för akademiska utvecklare och undervisningsteam inom högre utbildning, strävar detta område efter att integrera AI i olika ämnesområden. Modulerna kan användas i sin helhet eller delvis, exempelvis som delar av befintliga kurser i högskolepedagogik.
Denna studie skiftar fokus från individuellt kunnande till de sociala dimensionerna av expertis inom programmering, och betonar hur expertis utvecklas i kollaborativa nätverk. Med Stack Overflow som fallstudie undersöks hur programmeringskunskap delas, erkänns och utvecklas i en onlinegemenskap. De centrala forskningsfrågorna utforskar kunskapsutbyten, erkännande av expertstatus och nätverkens roll för att främja expertis. Genom att analysera interaktioner, enkäter och intervjuer ger forskningen insikter i livslångt lärande inom programmering och erbjuder praktiska implikationer för hur onlinegemenskaper kan stödja delning och utveckling av expertis.
Skolans digitalisering förändrar lärares arbete och detta projekt fokuserar på obalanser mellan krav och stöd i lärares digitala arbete. Projektet är ett svenskt-australiensiskt samarbete som ska utmynna i såväl jämförande analyser som policyriktlinjer för lärares digitala arbetsmiljö.
Tillsammans med unga vuxna cancerdrabbade i åldrarna 15-35 år utvecklas digitala verktyg för "peer-to-peer”-stöd med syfte att förbättra möjligheterna att närma sig ämnen som är svåra att hantera och att tala om, exempelvis sex, relationer, återfallsrädsla, död och döende. Tidigare studier har visat att gruppen ofta "faller mellan stolarna" och saknar tillräckligt stöd anpassat efter deras behov. För att bättre kunna hantera sin situation behövs ett personcentrerat förhållningssätt som innefattar både professionellt och socialt stöd. Projektet genomförs i nära samarbete med organisationen Ung Cancer, och ingår som en del i innovationsprojektet minKod. Samverkansprojektet har parter från både vård och näringsliv med syftet att ta ett helhetsgrepp kring livssituationen för unga vuxna som drabbats av cancer, både i vården och i samhället.
Institutionen för tillämpad IT
Göteborgs universitet
Sverige